Naturvård

Död ved lever!

Ett återkommande uttryck som används flitigt inom naturvårds- och skogsbrukssammanhang. Tyvärr är bristen på död ved och gamla träd orsaken till att många arter i de svenska skogarna minskar, är hotade eller helt enkelt har försvunnit. Ca 60 % av alla Sveriges rödlistade skogsarter kräver antingen död ved eller gamla träd för sin överlevnad. Hälften av dessa är helt beroende av död ved.

Även bristen av dd ved i våra städer minskar drastiskt, därför kan det vara en god ide att spara lite av den dödaveden vid en beskärning och korta in riskdödveden så att den inte längre utgör ett hot.

Många fåglar och insekter är beroende av döda träd med håligheter och döda grenar. Sådana träd är väldigt ovanliga idag på grund av det rationaliserade skogsbruket och i viss mån trädfällning i stadsmiljön.

Exempel på naturvårdsmetoder är:

  • Ringbarkning för att efterlikna hästgnag där nedre delen av stammen barkas av. 
  • Blixtnedslag innebär att toppen på trädet bryts av och en stor del av stammen skadas, man gör då ett sk Coronettsnitt i topparna för att försöka efterlikna ett naturligt grenbrott.
  • Ett hackspettshål liknar ett hål gjort av spillkråkan (vår största hackspett), görs genom att helt enkelt använda motorsågen och gröpa ur stammen på lämpligt ställe.
  • Holk är ett större hål som liknar de håligheter som skapas naturligt i äldre träd, görs på samma sätt.
  • En ringbarkad topp efterliknar en skada av blixt eller extrem torka.
  • Bryta upp och skada rotsystemet med maskinell/motormanuell hjälp.

Det går i regel att naturvårda alla träd, dock lämpar det sig bäst på lövträd. Träden bör vara runt 40-60 cm i diameter och 10-20 m höga.